CYKEL

 

HJÄLM ÄR INTE HUVUDSAKEN
På  Konsumentverkets uppdrag skrev jag 1989 rapporten Hjälm för alla om skallskador och fritidshjälmar. Rapporten trycktes på engelska för en EU-konferens i ämnet. Cykelhjälm är bra, men den förhindrar inga olyckor och lockar ingen att cykla. För det krävs en trygg, säker och attraktiv trafikmiljö för cyklisterna. Klimathot, trängselskatt, urbana trender och förändringar i  livsstil har mer än fördubblat cyklandet i Stockholm de senaste tio åren. Dessvärre har även olyckorna ökat, något som borde ha kunnat förutses.  I samarbete med reklambyrån IdéOluck presenterade vi 2004 projektförslaget Cykelsäker.  Syftet var att i god tid förebygga olyckor och risker i den  cyklistanstormning som var att vänta. Efter fem års resultatlös bearbetning av berörda myndigheter för finansiering gav vi upp. Det blev som vi befarat: trängsel, konflikter och olyckor.  Cyklande har inte bara blivit  urban trend och livsstilsmarkör. Cykeln har fått allt större betydelse i folkhälsoarbetet och i tätorternas klimatarbete. Att ta cykeln i stället för bilen är det mest påtagliga klimatvalet. Men för trovärdighet i klimatarbetet måste den som väljer cykeln  få sitt val bekräftat i en säker, välkomnande och väl genomtänkt trafikmiljö.

KV Helmets

Underlag för EU-konferens om skallskador vid cykling och sport.

Cykelhjälmen
Ansvaret för cykelsäkerhet läggs på cyklisten.

DET BREDA PERSPEKTIVET
Min bakgrund garanterar ett brett perspektiv på  cykeltrafik. Från stort till smått. Från sektorsövergripande helhetstänkande till insikt om detaljernas betydelse. 

Vardagscyklisten
Praktisk erfarenhet sedan slutet av 1970-talet genom cyklande till och från jobbet och i de flesta andra sammanhang där det inte är nödvändigt att ta bilen eller åka kommunalt.

Semestercyklisten
Semestercyklande har gett mig många idéer om hur cykelns möjligheter ska kunna tas tillvara i turistnäringen.

Miljövårdaren
Med bakgrund på Naturvårdsverket ser jag självklart cykelns potential i ett miljö- och  klimatperspektiv. Då handlar det om betydligt mer än trafikplanering,  inte minst om att kommunicera budskap på bred front.

Friskvårdaren
Utvecklingsarbete för  motion och friluftsliv hörde till mina arbetsuppgifter på Naturvårdsverket. Naturligtvis ser jag cykelns betydelse för  friskvård och folkhälsa, och dess roll i folkhälsomålet om fysisk aktivitet i vardagen.

Informatören
Jag arbetar också med information.  Där ingår skyltning och vägvisning som en grundläggande förutsättning för ökat cyklande, men länge eftersatt  i Storstockholms cykelvägnät.  Texter och föreläsningar om  cykling, cykelsäkerhet och cykelplanering  ingår i arbetet med information.

Cykelfrämjaren
Under fyra år på 1980-talet var jag generalsekreterare i Cykelfrämjandet och ledamot i Cykelsäkerhetsrådet, NTF:s styrelse och Trafiksäkerhetsverkets rådgivande delegation. Det gav god inblick i cykelfrågornas hantering i politiken och på myndigheter. En hantering som  Vägverket självkritiskt år 2000 sammanfattade i det nationella handlingsprogrammet för cykeltrafik: ”Intresset för cykeltrafik har varit svagt.”

Bilisten
Som bilist med blick för cyklister vet jag var farorna lurar för den som tar sig fram per pedal.

ÄNDRAT I TRAFIKFÖRORDNINGEN
Finansiering från Folkhälsoinstitutet,  Crescent Folkhälsocykeln och länsstyrelsen i Stockholm gjorde det  möjligt att genomföra projektidén På cykel för miljö och hälsa, redovisat i länsstyrelsens rapport 2004:21. Projektet ingick i länsstyrelsens regeringsuppdrag om hållbara transporter. Rapporten tar bland annat upp  diskriminerande och svårbegripliga regler för cykeltrafiken. De ökar inte bara  olycksriskerna, utan hotar också rättssäkerheten.  Detta uppmärksammades av Vägverket som skulle se över reglerna, vilket resulterade i ändringar i Trafikförordningen som trädde i kraft 2014.  Men en del andra  ”anomalier” (absurditeter, inkonsekvenser, obegripligheter) som Vägverket redan 1999 lovade att utrota lever fortfarande kvar.

 KVALITETSVÄRDERARE
 I mitten på 1990-talet deltog jag i Vägverkets projekt med kvalitetsvärdering av regionala cykelstråk i Storstockholm. Varenda meter av de tänkta huvudstråken videofilmades och kvalitetsvärderades för miljö, framkomlighet och säkerhet. Cykelvägnätet i min hemkommun Sollentuna har jag inventerat i flera omgångar sedan 1980. Under 1990-talet tog jag initiativ till, ordnade finasiering och  genomförde för kommunens räkning omfattande studier om cykeltrafik med inriktning på tillgänglighet, säkerhet och miljö av ett slag som inte tidigare hade gjorts. Jag har även gjort Sollentunas två senaste cykelkartor.

 

Cykelkarta S-tuna

TYDLIG STRATEGI BEHÖVS
Det finns en mycket stor potential att föra över korta bilresor till cykling. Men om den potentialen ska kunna tas tillvara för att minska bilåkandet krävs en tydligare och mer sammanhållen strategi för cykeltrafiken. Det är en av de saker jag pekar på i länsstyrelsens rapport. Rapporten ingår också i underlaget till Folkhälsoinstitutets regeringsuppdrag Aktiv transport –  på väg mot bättre förutsättningar för gång- och cykeltrafik. Att på lokal nivå underlätta cyklandet är ett av de tunga åtgärdsförslagen i  regeringsuppdraget.

Uppdateringar och sammanfattningar till höger under KATEGORIER

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google+-foto

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s