FRILUFTSLIV

FRILUFTSLIV – SE MÖJLIGHETERNA                                
En vanlig missuppfattning är att planering för friluftsliv betyder att naturen ska tillrättaläggas och ställas i ordning. Men planering för friluftsliv handlar främst om strategi, tydliga mål, ta vara på möjligheter och utveckla förutsättningar. Folkhälsoinstitutet har tagit fram underlag för det helhetstänkande som ska underlätta fysisk aktivitet i vardagen. Stora krav ställs på planering av det tätortsnära friluftslivet, vars betydelse av  har lyfts fram i såväl  utredningen En samlad naturvårdspolitik,  propositionen Framtidens friluftsliv och i regleringsbrevet till länsstyrelserna. Ansvaret för friluftslivet åvilar främst kommunerna. Samtidigt visar forskningsprogrammet Friluftsliv i förändring att friluftslivet överlag har svag ställning i kommunernas planering med brister i organisation, ansvar, kunskap och kompetens.

TIDIGT UTE MED FRAMTIDENS FRILUFTSLIV
I propositionen Framtidens friluftsliv 2010  betonas det breda perspektivet på friluftsplanering. Friluftsliv är ett samhällsintresse, av betydelse för folkhälsa och friskvård och i arbetet med det nationella miljömålet om god bebyggd miljö . Det är ungefär vad jag skrev i Naturvårdsverkets Årsbok 1984 : Planering för friluftsliv hänger intimt samman med till exempel planering av trafik och boende, och är också en fråga om hälso- och socialvård  Och fortsatte så här: En av de viktigaste uppgifterna för Naturvårdsverket måste vara att driva igenom ansvar och förståelse för friluftsliv även hos myndigheter som inte har den verksamheten som primärt ansvarsområde, men vars arbete ändå har betydelse för friluftslivet. Det skulle dröja 26 år innan Naturvårdsverket fick regeringens och riksdagens uppdrag att samordna friluftslivet över myndighetsgränserna.

KAN VI LÄRA AV NORGE?
Ett halvår i Norge på 1980-talet på stipendium från Nordiska ministerrådet gav  inspiration och nya idéer. Mina erfarenheter från Norge redovisades i Naturvårdsverkets rapport Friluftsliv i Norge. Efter Norgevistelsen ordnade jag en studieresa till Oslo för politiker och planerare i Örebro län på uppdrag av länsstyrelsen  och Fritidsstiftelsen T-län. Oslo är världsberömt för sin friluftspanering och sitt Marka.  I slutet av 1980-talet presenterade jag en projektidé om ett ”Nordmarka i Stockholm”. Förutsättningarna fanns, det gällde bara att ta dem tillvara. Naturvårdsverket skulle stå för hälften av  projektkostnaden, tryckning och publicering av rapporten.  Men den regionala och lokala medverkan som Naturvårdsveket ställde som krav uteblev.

Mitt projekt om tätortsnära friluftsplanering publicerades av länsstyrelsen i Stockholm i  rapporterna Friluftsliv i tätort 2001:18 och Friluftsliv i tätort 2005:27.  Rapporterna tar upp de grundläggande förutsättningarna för friluftsliv, och granskar planering och  förvaltning av tätortsnära natur ur ett brett friluftsperspektiv.Tätort 2                                                                         Det tätortsnära friluftslivet har prioriterats i friluftspolitiken, men långt ifrån alltid i verkligheten.

MER OM FRILUFTSLIV
Jag har bl.a. satt frilufts- och motionsprofil på konferensanläggningar. Då ingår information som en viktig del, inte minst skyltning och märkning.  Jag har också skrivit åtskilliga artiklar och texter om friluftsliv, framför allt med inriktning på planering och allemansrätt. Under min tid på Naturvårdsverket skrev jag bl.a. handböckerna om planering av vandringsleder, motionsspår, kanotleder och skidbackar för utförsåkning.

BESÖKRÄKNING VIKTIG DEL I PLANERINGEN
Kartläggning av besöksmönster är viktigt som underlag i planering och förvaltning för friluftsliv.  På  Naturvårdsverkets uppdrag testade jag  metoder och teknisk utrustning för besöksräkning. Projektet är redovisat i Naturvårdsverkets handböcker Räkna Friluftslivet och Räkna Friluftslivet 2.  Den första handlar om räknaren Radio Beam Counter som arbetar med radiosignaler. Den andra beskriver räknare med infrarött ljus (IR) och s.k. trampräknare. Tillsammans med Anders Lindhagen vid SLU har jag skrivit Skogsstyrelsens handbok Besökarstudier i naturområden.

Räkna friluftslivet 2                                                                                Kartläggning av besöksmönsrer är en viktig del i planeringen för friluftsliv.

Uppdateringar och sammanfattningar till höger under KATEGORIER

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google+-foto

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s