FRILUFTSLIV |

FRILUFTSLIV – SE MÖJLIGHETERNA
En vanlig missuppfattning är att planering för friluftsliv betyder att naturen ska tillrättaläggas och ställas i ordning. Men planering för friluftsliv handlar främst om tydliga mål, strategi, ta vara på möjligheter och utveckla förutsättningar. Stora krav ställs på planering av det tätortsnära friluftslivet, vars betydelse av har lyfts fram i såväl utredningen En samlad naturvårdspolitik, propositionen Framtidens friluftsliv och i regleringsbrevet till länsstyrelserna. Ansvaret för friluftslivet åvilar främst kommunerna. Samtidigt visar forskningsprogrammet Friluftsliv i förändring att friluftslivet överlag har svag ställning i kommunernas planering med brister i organisation, ansvar, kunskap och kompetens.

TIDIGT UTE MED FRAMTIDENS FRILUFTSLIV
I propositionen Framtidens friluftsliv 2010 betonas det breda perspektivet på friluftsplanering. Friluftsliv är ett samhällsintresse, av betydelse för folkhälsa och friskvård och i arbetet med miljömålet god bebyggd miljö . Det är ungefär vad jag skrev i Naturvårdsverkets Årsbok 1984 : ”Planering för friluftsliv hänger intimt samman med till exempel planering av trafik och boende, och är också en fråga om hälso- och socialvård. En av de viktigaste uppgifterna för Naturvårdsverket måste vara att driva igenom ansvar och förståelse för friluftsliv även hos myndigheter som inte har den verksamheten som primärt ansvarsområde, men vars arbete ändå har betydelse för friluftslivet”. Det skulle dröja 26 år innan Naturvårdsverket fick regeringens och riksdagens uppdrag att samordna friluftslivet över myndighetsgränserna.

LÄR AV NORGE
Ett halvår i Oslo på 1980-talet på stipendium från Nordiska ministerrådet gav erfarenhet, inspiration och idéer. Mina erfarenheter från Norge redovisades i Naturvårdsverkets rapport Friluftsliv i Norge. Efter Norgevistelsen ordnade jag en studieresa till Oslo för politiker och planerare i Örebro län på uppdrag av länsstyrelsen och Fritidsstiftelsen T-län. Några år senare presenterade jag projektidén ”Nordmarka i Stockholm”. Naturvårdsverket skulle stå för hälften av projektkostnaden, tryckning och publicering av rapporten. Men den regionala och lokala medverkan som Naturvårdsverket ställde som krav uteblev. Men idén lever vidare. Det är fortfarande bara pengar som fattas.

Mitt projekt om tätortsnära friluftsplanering publicerades av länsstyrelsen i Stockholm i rapporterna Friluftsliv i tätort 2001:18 och Friluftsliv i tätort del 2 2005:27. Rapporterna tar upp de grundläggande förutsättningarna för friluftsliv, och granskar planering och förvaltning av tätortsnära natur ur ett brett perspektiv. Tätort 2

Det tätortsnära friluftslivet har prioriterats i friluftspolitiken, men långt ifrån alltid i verkligheten.

MER OM FRILUFTSLIV
Jag har bl.a. satt frilufts- och motionsprofil på konferensanläggningar. Då ingår information som en viktig del, inte minst skyltning och märkning. Jag har också skrivit åtskilliga artiklar och texter om friluftsliv, framför allt med inriktning på planering och allemansrätt.

BESÖKRÄKNING VIKTIG DEL I PLANERINGEN
Kartläggning av besöksmönster är viktigt som underlag i planering och förvaltning för friluftsliv. På Naturvårdsverkets uppdrag testade jag metoder och utrustning för besöksräkning, och redovisade projektet i Naturvårdsverkets handböcker Räkna Friluftslivet och Räkna Friluftslivet 2. Tillsammans med Anders Lindhagen vid SLU har jag skrivit Skogsstyrelsens handbok Besökarstudier i naturområden.

Kartläggning av besöksmönsrer är en viktig del i planeringen för friluftsliv.